Så har det hänt igen. Ytterligare en person i min bekantskapskrets ska gifta sig. Det är märkligt egentligen, att sådana traditioner har fått ett så markant uppsving på senare år. Nu har jag inget direkt empiriskt stöd för följande antagande men jag har helt klart en känsla av folk inte gifte sig i samma utsträckning på sjuttio- och åttiotalen. Men det gör det samma egentligen. Jag tycker att det här är väldigt roligt. Nu har jag också fått i uppdrag att ordna lite med markarbetet inför själva festen som ska följa på vigseln. På min lott har det ärorika uppdraget att leta rätt på en lagom stor och mysig bröllopslokal Solna fallit. Det ska väl inte vara något problem att ordna fram tycker jag. Nu tycker även att det är ganska kul med sådant här pyssel. Jag gillar verkligen att fixa och ordna och boka saker och förhandla om priser och sådant. Varför vet jag i ärlighetens namn inte, men så är det i varje fall.

Om ett par månader är det så dags igen. Dags för den årliga vårfesten som vi i vår bostadsförening alltid ordnar. Som det flesta andra fester av den här typen kommer den äga rum på gården. Det är alltid trevligt, vi har nämligen en utomordentligt välordnad och rasande grann innergård. Feststämningen infinner sig liksom sig själv, man behöver egentligen inte vidta några partybefordrande åtgärder. En sak tänker jag dock ordna med i år som negligerades fullständigt förra året med tråkiga följder. Jag ska hyra partytält så att festen inte riskerar att bli förstörd på grund av plötsligt oväder eller något. Det vore nämligen ytterst synd. Jag tänker inte tillåta att något sådant händer i år, inte under några som helst omständigheter får festen förstöras. Den är nämligen väldigt viktig för mig och det till och med fråga om personlig prestige och anseende. Mitt självförtroende och hela min identitet skulle kunna komma i gungning ifall det här spricker.